Dagens text

När vi nått slutet av vår väg hade många av oss mist allt hopp om ett liv utan att använda droger. Vi trodde att vårt öde var att dö av vår sjukdom. Vilken inspiration det var när vi då kom till vårt första möte och såg ett helt rum fullt av beroende som höll sig drogfria! En drogfri beroende är verkligen en vision av hopp. Idag ger vi samma hopp till andra. Nykomlingarna ser det glädjefyllda ljuset i våra ögon, de märker hur vi uppför oss, de lyssnar när vi talar på möten och vill ofta ha det vi har funnit. De tror på oss tills de lär sig att tro på sig själva. Nykomlingar hör oss föra vidare ett budskap om hopp till dem. De tenderar att se oss genom "rosafärgade glasögon". De känner inte alltid igen vår kamp med en speciell karaktärsdefekt eller våra svårigheter att förbättra vår medvetna kontakt med vår högre makt. Det tar tid för dem att inse att vi, "oldtimers" med tre, sex eller tio års drogfri tid, ofta ställer personligheter framför principer eller lider av andra gräsliga karaktärsdefekter. Ja, nykomlingen sätter oss ofta på en piedestal. Det är dock bra att öppet medge innebörden av våra ansträngningar i tillfrisknandet, för med tiden kommer nykomlingen att gå igenom samma prövningar. Nykomlingen kommer att minnas att andra gick igenom den svårigheten och höll sig drogfria.

Bara för idag: Jag ska komma ihåg att jag är ett ledljus för alla som följer mig på vägen, en vision av hopp.

Copyright (c) 2012, NA World Service, Inc. All Rights Reserved