Dagens text

Aktivt beroende var ingen lek: många av oss kom knappt ur det levande. Men att orera mot sjukdomen, klaga över vad den gjort med oss, självömka över det tillstånd den försatt oss i - kan bara hålla oss låsta i en anda av bitterhet och harm. Vägen till frihet och andlig tillväxt börjar där bitterheten slutar, med acceptans. Det går inte att förneka det lidande beroendet för med sig. Ändå var det denna sjukdom som förde oss till Anonyma Narkomaner: utan den skulle vi varken sökt eller funnit tillfrisknandets välsignelse. Genom att isolera oss tvingade den oss att söka gemenskap. Genom att få oss att lida gav den oss den erfarenhet som behövs för att hjälpa andra, hjälp som ingen annan var så unikt lämpad att erbjuda. Genom att tvinga oss ner på knä gav beroendet oss möjligheten att kapitulera inför en älskande högre makts omsorg. Vi skulle inte önska att någon drabbades av beroendesjukdomen. Men faktum kvarstår att vi beroende redan har den här sjukdomen - och dessutom hade vi, utan den här sjukdomen, kanske aldrig påbörjat vår andliga resa. Tusentals människor söker i hela sina liv efter det vi funnit i Anonyma Narkomaner: gemenskap, en känsla av syfte och en medveten kontakt med en högre makt. Idag är vi tacksamma för allt som gett oss denna välsignelse.

Bara för idag: Jag ska acceptera det faktum att jag har en sjukdom och eftersträva tillfrisknandets välsignelse.

Copyright (c) 2012, NA World Service, Inc. All Rights Reserved