Dagens text

Minns ni hur rädda vi var när vi gick in på vårt första NA-möte? Även om vi gick in tillsammans med en vän kan de flesta av oss minnas hur svårt det var att gå på det där första mötet. Vad var det som fick oss att fortsätta komma tillbaka? De flesta av oss minns tacksamt det välkomnande som gavs oss och hur behagligt det kändes. När vi räckte upp handen som nykomling öppnade vi oss för andra medlemmar så att de kunde närma sig och välkomna OSS. Ibland innebär en enkel kram från en NA-medlem skillnaden mellan de beroende som går ut från sitt första möte för att aldrig återvända till NA och de beroende som stannar för att söka tillfrisknande. När vi varit drogfria ett tag är det lätt att vända sig från paraden av nykomlingar - vi har trots allt sett så många människor komma och gå. Men medlemmar som har lite drogfri tid kan utgöra skillnaden mellan den beroende som inte återvänder och den beroende som fortsätter komma tillbaka. Genom att erbjuda vårt telefonnummer, en kram eller bara ett varmt välkomnande räcker vi ut Anonyma Narkomaners hand till den beroende som fortfarande lider.

Bara för idag: Jag kommer ihåg det välkomnande jag fick när jag först kom till NA. Idag ska jag uttrycka min tacksamhet genom att erbjuda en kram till en nykomling.

Copyright (c) 2012, NA World Service, Inc. All Rights Reserved